Vad betyder egentligen cirkulärt mode? Cirkulärt mode handlar om både “hållbara” och “cirkulära” strategier för modevärlden, dvs hur modebranschen kan bli mer hållbar, i traditionell mening men också utifrån ett cirkulärt tänkande.
Cirkulära strategier handlar i grunden om cirkulär ekonomi. Detta är ett relativt “brett” begrepp som omfattar många delar. Bland annat innebär cirkulär ekonomi att samhället bör sträva efter att sluta kretsloppen av material i största möjliga utsträckning, för att minimera avfallsmängden, öka resurseffektiviteten (i både produktions- och konsumtions-leden) och minska behovet av nyproduktion och dess miljöbelastning i samhället. Cirkulär ekonomi handlar också om att skapa nya affärsmodeller med nya designstrategier och även nya tjänst-erbjudanden till kunderna. Det handlar även om rena flöden (eng. pure and clean flows), dvs att de material som cirkulerar i samhället ska vara miljövänliga, icke-hälsofarliga och fria från farliga/skadliga kemikalier. En annan aspekt är att sträva efter effektiv energianvändning och uppmuntra till ökad användning av förnyelsebara energikällor.
Inom modevärlden handlar det således om många olika och parallella strategier för att ställa om mot en mer cirkulär och hållbar modeindustri (dvs både produktions- och konsumtionsmässigt). Det handlar i grunden om att skilja på, å ena sidan, biologiskt nedbrytbara produkter, beståndsdelar och material (t ex bomull, silke, ull, viskos, trä, odyl.) och, å andra sidan, tekniskt/syntetiskt skapade, icke biologiskt nedbrytbara, komponenter, t ex polyester, metaller, plaster odyl. Varje produkt (som består av två eller fler olika materialtyper) bör man kunna separera (sk. “design for disassembly”) när produkten ska återvinnas, så att varje materialtyp kan återvinnas separat och på bästa sätt. Design for disassembly syftar även till att underlätta lagning (eller utbyte av trasiga delar) samt redesign/remake av materialet (genom ny design eller funktion).
CIRCULAR FASHION – SHOW & TALK 2014 (den 7 september) visade barnkläder från bl.a. Stormie Poodle, samt kläder av Restructional Clothing (vänster) och Filippa K (mitten och höger).
En annan viktig del av cirkulärt tänkande är “the sharing economy”, vilket i praktiken innebär nya affärsmodeller och nya tjänster. För modebranschen innebär det att man erbjuder nya tjänster för konsumenterna som del av affärsmodellen, till exempel att möjliggöra för kunden att hyra, låna eller byta kläder och andra modeprodukter (eng. rent, loan and swap). Det kan även handla om att erbjuda kunden lagning av trasiga produkter (eng. repair), vilket nu erbjuds av t ex Nudie Jeans och Filippa K. Till och med omskapande design (eng. remake/redesign) skulle kunna vara en sorts tjänst för modekonsumenter. Vissa modeföretag bygger helt på idén om remake/upcycling (t ex Stormie Poodle och Restructional Clothing, se bild ovan). För andra modeföretag skulle detta kunna vara en av flera tjänster inom affärsmodellen. Att sy upp på beställning (eng. fashion on demand) är en annan sorts tjänst eller kunderbjudande som ännu talas mycket lite om i modevärlden och ännu mindre inom hållbarhetsområdet. Inom cirkulär ekonomi talar man istället om “access on demand” (t ex bilpooler) men sällan (eller aldrig?) om “purchase on demand”.
För modeeventet CIRCULAR FASHION – SHOW & TALK 2014 introducerades en nytt begrepp inom cirkulärt mode, sk “purchase on demand” (dvs fashion on demand). Ett företag i modeshowen använder just denna form av mer hållbart mode, Nerdy By Nerds. Detta nya svenska företag låter kunden köpa måttsydda kläder på beställning (dvs även “tailor made” och “custom made”).
Cirkulära strategier för modevärlden handlar sammanfattningsvis om:
– Att använda allt material i produktionskedjan på de mest effektiva sätten (resurseffektivitet);
– Att tillverka kläderna så lokalt som möjligt, dvs att förlägga produktionen så nära konsumenterna som möjligt, för att minska transportsträckorna och därmed miljöpåverkan i distributionsleden (t ex att låta all klädtillverkning ske i Europa istället för Asien, för den europeiska marknaden);
– Att använda förnyelsebara energikällor i hela produktions- och distributionsledet, så långt som möjligt;
– Att välja miljövänliga och hälsosamma typer av material enligt konceptet “pure flows” (eller “Green&Clean”), exempelvis ekologisk (helst GOTS-certifierade) fibrer istället för konventionella, samt nya miljövänligare material (t ex lokala cellulosa-fibrer) istället för konventionell (icke återvunnen) polyester;
– Att återanvända och återvinna material och komponenter inom hela produktionskedjan (eng. reuse, remake, recycling);
– Att hitta nya sätt att designa kläder och andra modeprodukter för att underlätta lagningn (eng. repair), förnyad design (eng. redesign eller remake och upcycling) och materialåtervinning. Detta innebär att varje produkt redan från början designas så att den kan plockas isär enligt principen “design for disassembly”. Inom klädtillverkning innebär det att man inte blandar plastryck på bomullströjor till exempel); samt
– Att erbjuda kunden nya typer av tjänster som del av affärsmodellen, t ex lagning (eng. repair), uthyrning (eng. rent/lease), mode på beställning (eg. purchase on demand), eller t o m i förnyad design (eng. remake eller redesign).
Även om det sällan nämns bör “cirkulärt hållbart mode” även omfatta traditionellt hantverk (eng. handicraft) för att främja lokalt och traditionellt hantverkskunnande (eng. local, traditional craftmanship). Cirkulärt mode bör också baseras på etiskt och socialt rättvisa arbetsvillkor (eng. fair and ethical fashion).
Utifrån detta resonemang kan ett “mer cirkulärt och hållbart mode” beskrivas med (gärna flera av) följande tjugo strategier eller egenskaper: Organic/Ecological, Biodegradable, Toxic-free, Repair, Redesign, Upcycled, Recycled, Custom made (purchase on demand), Tailor made, Handicraft, DIY (Do it yourself), Artisan (traditional craftmanship), Locally made, Fair & Ethical, Rent, Swap, Second hand, Vintage, High quality, och Timeless design. (Se figur 2 nedan)
Figur 2. Tjugo strategier för ett mer cirkulärt och hållbart mode (av Anna Brismar, Green Strategy, okt 2014)
Under paneldebatterna på eventdagen ombads paneldeltagarna att diskutera just framsteg, utmaningar, svårigheter och möjligheter för modevärlden att introducera och tillämpa dessa cirkulära hållbarhetsstrategier. Framförallt var syftet att ge paneldeltagarna möjlighet att få dela med sig av sina personliga perspektiv, erfarenheter, intressen, kunskaper och åsikter kring ovanstående frågor.
Om du önskar läsa mer om cirkulärt mode, se gärna artiklarna “A circular approach for the fashion industry” och “Circular frameworks for sustainable business”, av Green Strategy.
(Denna artikel är delvis uppdaterad den 20 oktober med bland annat ovanstående figur).
